Så kan Släpa (på användas i en mening
- När de inte ens skämdes för att släpa barnstackarna med sig.
- Nu lyfte skogvaktaren upp kalven och började släpa honom mot land.
- Och vore det då inte tusen gånger bättre att vara död, än att framsläpa ett sådant lif ?
- Hur kunde hon släpa hit en hund när det fanns så mycket sjöfågel !
- Bolaget kom till följd härav att släpa efter med betalning av skatter m m, vilket i sin tur ledde till att bolaget blev försatt i konkurs.
- Släpa honom från dörren ; det är hans orena ande som förhexat kyrkan !
- Ibland sågo de våldsmännen släpa bort de multnade lämningarna och kasta dem i floden.
- I slutet av tåget kommo några, som voro alldeles utmattade och endast förmådde släpa sig fram.
- Korsbäraren kom närmare, och de sågo nu tydligt hur stort hans kors var och hur mycken möda han hade att släpa det med sig.
- Men när han såg dem släpa av med honom inåt skogen, kunde han icke styra sig : " Håll !
- Istället för att släpa på kilon sköt man isbjörn efter behov.
- du är, men du vet också icke huru jag lider af att se dig släpa så för mig.
- Helst skulle jag vilja rusa fram och släpa henne med mig, så långt bort som möjligt.
- Till slut lyckades man släpa ut den aggressiva hunden ur stallet och stänga in den.
- Va skulle ni släpa hit mig för ?
- Hon tystnade för att mödosamt släpa sin tunga person till nästa avsats, där hon åter stannade, drog djupt efter andan och fortsatte.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
